Goonga ɓernde mettina
No mettiniri yi'ugo no ko heewi ko haani wonande teddeenga neɗɗo-ndiyam laaɓɗam, caɗeele ceŋtugol-waɗi heewɓe ɓe mbaawaa heɓta ɗum. No min mbaawirta janngude ɗum, min nana e nder heeñere timmunde? Ɗum wonaa ko woni caɗeele tan; ko ko yanii e dow men fuu.
No sanitaasiyoŋ bonnugol ɓeydi caɗeele cellal renndo Gaza
DUBAI: Ngam ɓesnguuji Gaza ɗi ngummiiɗi, caɗeele hare nattii joofde e bomɓe e balɗe tan. Wakkati ɗoyɗe ɗe mbaɗata, ndiyam ɓutte e laabi e cuuɗi, tamperaatiir ɓeydotoo, ndiyam laaɓɗam ɓurata waɗaade, juɓɓule ballal ɗe njeertinii wonde kulal kesal ñawu ngal saakoto e nder leydi ndii fof. Fedde ballal e golle Fedde Ngenndiije Dentuɗe sakkitii haalde ko ɓuri 125 000 woote ñawuuji ɓalndu jokkondirɗi e ɗoyɗe e ñawuuli (parasites) hakkunde lewru Yarkomaa e Duujal hitaande ndee, nde jertinii wonde ɗoyɗe ɓeydotooɗe e sanitaasiyoŋ mo bonni ɗon ɓeyda kulhuli cellal renndo e nder diiwaan hee.