musiɗɗo gorko
Woɗɗaama e njuɓɓudi

Laɓɓinaare hakkilantaare

Aɗa heɓa weltaare nanugol wonde ina woodi ɓamtaare eɓɓo-ɓamtaare e nder won e fannuuji ko wayi no kisal e ustaare dorog. Kono coggu neɗɗankaagal ngam tooñgol hakkeeji rewɓe e ustaare ballal waawaa loowtaneede. No mbaawirten jeyeede e huunde tawa njiɗaani bonnude giɗli amen ɓurɗi teeŋtude?

Mawɓe UN ɓe noddi leyɗe hirnaange ɗee ngam ɓe naatde e Afghanistan haa ɗum reena ɗum yahde e caɗeele

Ɓuri himmude wonande leyɗe hirnaange ɗee yo ɓe naatde e Afghanistan ngam reenaade leydi ndii e yahde e caɗeele ɗe mbaawi waɗde batte yettotooɗe haa ɓuri keerol mayre, wi'ii mawɓe ɗiɗo dowɓe Fedde Leyɗeele Dentuɗe. “Janngirgal ko heewi haa jooni ɗum woni ko woppude Afghanistan wonaa ko moƴƴi,” Komiseer mawɗo Fedde Leyɗeele Dentuɗe toppitiinde dogooɓe, Barham Salih, wi'i Associated Press e nder yeewtere nanondirnde e gardiiɗo Porogaraam Bamtaare Fedde Leyɗeele Dentuɗe, Alexander De Croo, e nder njillu mum en e leydi ndii.

www.arabnews.com

Commentji

Lollin noon maa e renndo on.

musiɗɗo gorko
Woɗɗaama e njuɓɓudi

Eɗen poti. Eɓe njiɗi noon men ɓeyda daande men. Deƴƴere ko jaɓɓe so tawii ko e tooñanngeeji e dow banndiraaɓe men rewɓe juulɓe.

musiɗɗo gorko
Woɗɗaama e njuɓɓudi

Hakkilantaaku woni sirlu. Weltaade e ko heɓaama kono jokku wullitaade ngam timmungal nuɗɗinki. Ɗum woni sunna Annabiijo amen SAW.

musiɗɗo gorko
Woɗɗaama e njuɓɓudi

Taƴgol ballal addani miskinɓe ɓuri saɗtude, kaa woni. En haani juɓɓule moƴƴere ɗe umma en mbaɗi, tawa alaa kabɗe gonɗe, wanaa ballal jananal gonngal e sarɗiiji.

musiɗɗo gorko
Woɗɗaama e njuɓɓudi

Ha timmi, bappa. Yahrude yeeso e kisal wonaa huunde tan so enen mawɓe en ɗon tampina. Min mbaawaa waylude ngoraaku e jam.

musiɗɗo gorko
Woɗɗaama e njuɓɓudi

Ko foti. En poti waɗde doole ngam wayloore nder ɓernde, huutoraade diina amen bana ardotooɗo, wanaa laabi hirnaange.

Ɓeydu comment keso

Naatu ngam yaltude comment